• warning: include_once(./themes/engines/phptemplate/phptemplate.engine) [function.include-once]: failed to open stream: No such file or directory in /home/marikals/public_html/includes/theme.inc on line 155.
  • warning: include_once() [function.include]: Failed opening './themes/engines/phptemplate/phptemplate.engine' for inclusion (include_path='.:/opt/alt/php53/usr/share/pear:/opt/alt/php53/usr/share/php') in /home/marikals/public_html/includes/theme.inc on line 155.

Forskning från sin allra sämsta sida

Submitted by marika on 2010-08-10 13:09

Ett typexempel på s.k. forskning som gör en mörkrädd: rapporten "Öppna, inte övervakade, barn
löper mindre risk att bli kriminella", skriven av professor (hur-gick-det-till??) Håkan Stattin.

Här påstår han bl.a. att "De barn i våra undersökningsgrupper som kände sig vara kontrollerade
av sina föräldrar hade betydligt sämre föräldrarelationer än de som inte kände sig kontrollerade, och de hade sämre yttre anpassning (antisocialitet, bristande skolanpassning, dåliga lärarrelationer), sämre intern anpassning (depression, dålig självkänsla), mer av kamrater med anpassningsproblem (som hängde ute på stan ofta, hade åkt fast för polisen) och betydligt sämre föräldrarelationer än andra barn."

Lika rätt - om inte mer rätt - vore väl ett konstaterande att "barn som har sämre yttre anpassning (antisocialitet, bristande skolanpassning, dåliga lärarrelationer), sämre intern anpassning (depression, dålig självkänsla), mer avv kamrater med anpassningsproblem (som hängde ute på stan ofta, hade åk fast för polisen) hade också sämre föräldrarelationer än andra barn, och föräldrarna kände sig tvungnga att kontrollera dessa barn mer än andra föräldrar".

Det går verkligen att dra vilka slutsatser man vill.

Men just nu är det fortfarande väldigt populärt med den slutsatsen Stattin också drar, att; "Resultaten indikerar att varma föräldra–barnrelationer skapar grund för att barnet är öppet gentemot sina föräldrar, och denna öppenhet är en hämmande faktor för att utveckla kriminalitet."

istället för att, mer rätt, konstatera att ett barn som inte har anpassningsproblem, umgås med barn med anpassningsproblem, hamnar i kriminalitet etc. är mer öppet gentemot sina föräldrar om vad det gör och med vem, och har en varm en bättre relation till sina föräldrar än barn som hamnar i problem och i fel umgänge.

Ibland känns det som att Sverige fastnat i en märkligt vriden 50-talsmentalitet, lite twilight-zone.

Länk till rapporten